Mina kära vänner och hundälskare.

Den här bloggen har varit död vädigt länge.
Mycket på grund av mina studier som jag nu avslutade i Juni, men efter det påbörjade jag en intensivkurs till körkortet som jag klarade den 15 september!

Under denna tid fick vi dock beskedet om att grisen har canser...
Helt plötsligt inser man att de inte är odödliga!
Unden en kontroll för en hudinfektion, som vi trodde kunde vara svamp så upptäcktes en liten knöl i ena juvret, och dessutom hittade jag en liknande liten knöl under hakan.
Ax opererades i slutet av Juli och provsvaren kom 4 veckor senare. Det var 2 elakartade tumörer (grad 2), så hon åkte in till vetten igen och opererade bort 2 juver och en bit hud uner hakan.

Under läketiden upptäckte jag en fortvårta  som undersöktes av veterinär ca 3 veckor efter första OP. Dessutom hade det utvecklats en knöl av betydligt större storlek bakom höger armhåla.
Så för ca 1 vecka sen opererades hon. Man tog bort så mkt man kunde i förebyggande syfte, utifall dessa också skulle vara elakartade. Det har resulterat i att hon miste en tå på bakfoten...

Men inte lider hon för det inte!!

Alla utom Ax själv vet att hon har canser.
Efter första operationen fick hon även antibotika mot hudinfektionen som försvan redan efter några dagar :)

Hon har varit sjukskriven  större delen av sen-sommaren och det märks på henne att hon är rastlös. Minsta lilla rörelse är en lek-invit.
veterinären sa idag att hon slipper bandaget och att hon är fri att springa runt! Så på fredag blir det antingen en långpromenad eller en joggingrunda. Men hon måste såklart ha sko på sig.

Lycklig, mysig och kelig som alltid ligger hon  soffan nu och väntar på mig. Vi ska ha myskväll framför TV'n ikväll.

God jul önskar julgrisen :)

Julafton var riktigt lyckad tyckte Ax, hon fik smaka på köttbullar och skinka. Nu när vi vet att hon inte är foderalergiker!
I julklapp fick hon också en reflexväst till och hundgodis. Deckad va hon redan vid kl 19.

Festen är dock inte slut ännu, idag kommer min bror, hans sambo och mina morföräldrar in till oss i gävle på mer julmiddag och mer firande av denna fantastiska högtid. Ax vilar och samlar krafter.

Min kära lilla voffi vovve vuff! Jag har varit utan henne i flera månader och nu ska jag få ha henne vid min sida i hela 3 veckor!
Jag är hemma i Gävle och firar jul nu :)

Det har varit Hundmässan i Stockholm i helgen. Jag åkte ner för att mygga mässmontern (som jag har designat) tillsammans med min kära klubb kollega Taru (kennel Rudeboyz). Vi stog i montern hela helgen. Det var verkligen bland det roligaste jag någonsin har gjort! Å så många goa hundar man fick gosa med sen då! Ax fick inte följa med av praktiska skäl. Så istället adopterade jag Tarus vovvar Sune och Rut litegranna. Tack för det :D

Bostonterriern var åters maskott på mässan. Bättre PR än så kan rasen inte få. Men det är både på gott och på ont att rasen blir med populär. Med populäritet kan oseriösa köpare och säljare dyka upp. Jag hoppas innerligen att bostonterriern skonas från detta! För den som väntar på nått gott (en bostonvalp) kan inte vänta för länge!






Den här reflexvästen är en present från Svensk HundUngdom. Taru fick den för att hon lånade ut Sina hundar till unga handlers i en tävlig, och så gav hon den till mig. SÅ SNÄLL!! *tack*


Sitter som ett smäck


NU SKA VI MYSA!

Altså, jag saknar Ax så jag kan dö...

Det hjälper inte heller att det finns söta hundar överallt! Sen finns det sjukt välsorterade zoo butiker som säljer allt mellan himmel och jord! Och det bästa av allt är att det finns saker med bostonterriers på!
Mimo är ett märke på designade hundprylar och kläder vars logga är en boston! Jätte söta kläder! Men inget funktionellt ;) Som dockkläder. Jag köpte det här hjärtat som man kan hänga på väskan.




En väska i plastigt material, med ett sött mobilsmycke till på köpet :)




Och ett underlägg till Ax matskålar.



Sen tror jag att jag kommer köpa detta också:
tikskydd med hängslen. Bra grej!




En sele som ser ut som en klänning




Och en v dem här, men jag kan inte bestämma mig för vilken färg. vad tycker du?



Som ni ser så kommer jag bli snudd på ruinerad här i Japan... och då har det ännu bara gått en vecka! bara 7 veckor kvar nu... man borde köpa en till resväska känner jag.

http://isannajapan.blogspot.com är adressen till min nya blogg som jag kommer driva tillsammans med min klasskamrat Anna Nilson ett tag framöver.

Bloggen handlar om min och Annas LIA på IKEA Shin Mishatu, Tokyo, Japan. Vi åker nästa torsdag (23/9) och stsnnar i Japan i 8 veckor.

Jag saknar Ax så jag går sönder snart!!! Och jag kommer inte träffa henne på minst 2 månader!

Jag hinner inte med bloggen just nu :( och inte Ax heller!!! Jag är helt hundlös fram till jul *kriverar*
Sanningen är den att jag börjat skolan igen efter sommarlovet och nu bor jag så långt bort från skolan att det inte fungerar att ha henne med mig. *gråter innombords*

Det var nästan 2 veckor sen jag kramade mitt lilla knytte sist.
De första dagarna var svåra för oss båda. Ax var lika deppig som jag. Hon bor för övrigt med sin husse nu. Han berättade att hon såg hängig och nere ut hela tiden. Det spelade ingen roll om de hade haft en jätte skojig dag med lek, promenader och gos så var hon hela tiden nere och letade konstant efter mig :(



Men på lördag får jag träffa henne igen! Det konsumerar hig helt och totalt så det är svårt att konsentrera sig på skolarbetet :P

Det kommer inom kort upp en helt ny blogg som kommer vara aktiv från mitten av september till mitten av november.
Den kommer att handla om Min (och min klasskompis) sera till Tokyo och vår yrkespraktik (LIA) på IKEA. När den bloggen är uppe så kommer det komma upp en länk här, för den som är intresserad.

Det känns som att tiden står stilla trotts att det flyger förbi. Jag jobbar exakt hela tiden och har inte hunnit njuta av sommare speciellt mycket alls.
Planen för idag skulle vara att gå till Valls Hage med Ax och plocka blåbär och springa i skogen, men jag är helt slut och orkar inte nånting!

Grisen ligger på en stor röd kudde och solar. Ikväll nalkas kloklippning och tandborstning.


Annars är allt som vanligt. Ax har varken mer eller mindte hudutslag. Hon är aningen irriterad bakom öronen och under halsen som vanligt, men annars inget annat.
Hills z/d foder blir hon lös i magen av och får dålig andedräkt så efter de här 8 veckorna kommer hon väl behöva en analsäckssköljning och tandstensborttagning :P *gu så positiv jag är idag*

När testperrioden är över ska hon få börja med Standardt Mild + Immun och kalktillskott och se hur det fungerar. Jag tror fortfarande inte så himla mycket på att hon skulle vara så himla allergisk mot allt. Hon borde reagera mer tycker jag!?

Atopisk Dermatit är diagnosen Ax fick hos hudspecialisten på Falu Djursjukhus i tisdags...
Det innebär att hon har allergier och reagerar negativt på vissa ämnen. Det gjordes ett pricktest för att fastställa detta.


Hon sövdes för detta och det var jätte obehagligt. Hon var helt och totalt slapp, som om hon skulle varit död... Hennes puls blev lägre och hon blev blek också, plus att hon hoppade över några andetag ibland. Men veterinären sa att det är helt normalt när ett djur är sövt.


Allergitester utförs genom att spruta in olika ämnen under huden och sedan mäta svullnaden som uppstår från varje ämne. De första 2 sprutorma är kontollsprutor som visar hur stort/litet ett positivt och ett negativt svar är. På Ax var ett positivt svar (=full allergi) 12 mm och ett negativt svar 6 mm.

Här är resiltatet i kronologisk ordning:
Gnagare: 12
Mögelsporer: 10
Loppor: 10
Husdamskvalster: 9
Spannmålskvalster: 9
Hund: 9
Timotej: 8
Mögel: 8
Trädpollen: 7

Jag fick med mig ett informationspapper hem som beskriver vad det går ut på att ha en Atopisk hund och varje gång jag tittat på det vill jag bara gråta :(
Det står bland annat: "Allergiska lidanden kan som regel inte botas, bara lindras. Tillståndet blir värre med åren och man måste lära sig att leva med detta på bästa sätt."
Det känns ju lagom kul...

Å vad ska jag göra nu då? Ja till att börja med kan jag ju totalt glömma allt vad utställning och avel heter!!! och att skaffa en till hund kommer väl inte gå heller om hon nu är allergisk mot hundar!?!?
Livet känns dystert och orättvist just nu. Jag måste hitta mer information om allergier hos hundar. Det måste ju finnas nånting man kan göra!!
Det står ju till och med att kosttillskott kan hjälpa, och då känns det ju inte som en "vanlig" allergi som människor har. Det är förnekelsen som talar. Jag vill verkligen inte tro på att hennes hudproblem kommer bli värre och är helt obotliga! Jag vägrar tro på det! och jag ska verkligen göra allt för att Ax ska bli bättre på egen hand och göra om pricktestet om några år och se. Innan det kommer jag inte ge upp hoppet. Jag vägrar!

Det är ju så ojämt. Har man kvalsterallergi och jag har samma städrutiner som alltid så borde hon ju ha konstant problem av samma typ hela tiden. Men det svallar ju upp och ner. Som just nu är hon helt fri från rodnad. Hur förklara man det? Hon sover fortfarande i samma gamla bädd och äter samma gamla foder.
I söndags badade hon i sjö och fick utslag, jag badade henne med PROB-shampoo och prickarna var borta på 2 dagar. Ska det vara så lätt?
Atopi låter ju som en fruktansvärd åkomma, men jag kan inte hjälpa att tycka att min Ax inte lider av det. Jo, hon har haft några tuffa stunder i vintras med ömma tassar och skavsåren. Men de läkte ju och försvan helt.


Hudspecialistens rekomendationer är att sätta henne på allergifoder för att se om hon har foderallergier också. Man kan tydligen inte testa det på annat vis än genom uteslutningsmetoden. Sen kunde jag skicka efter ett vaccin också....
vad är det här för vaccin? Vad finns det för risker? och vilken inverkan har det egentligen på det generella immunförsvaret och hälsan för hunden?
Vi köpte även en klorhexidin spray som är bakteriedödande och en så kallad Lindra-Spray mot känslig hud.



Utöver pricktestet kollade vi om hon hade nån svampinfektion i öronen eller på tassarna, och så skrapades det efter demodex, men hon hade ingenting utav detta!
De småsår hon får beror på bakterier, det är altså bakterier som naturligt finns i huden, men som lättare orsakar sår p.g.a det dåliga immunförsvaret och är ett resultat av allergin.

Ett som är säker är i alla fall att jag nu ska börja planera inför en kastrering...
1. hon ska inte gå i avel
2. det minskar risken för canser och uteslutar livmoderinflamation
3. det jämnar ut hormonbalansen och kan genom det gynna immunförsvaret och hälsan

Hudutredningen, specialmaten och CEVA-produkterna kostade 4691 kr. Jag ska reglera detta med försäkringsbolaget efter att ha kommat upp om dåldafel-försäkringen tar detta då det är en genetisk åkomma.


JAG ÄLSKAR AX MER ÄN NÅTT ANNAT I HELA VÄRLDEN!

Vist är hon söt i sitt tik-skydd? :) Ska man sova i soffan måste man ha byxa.



Som jag sagt tidigare så väntar på på att få pka till Kerstin Bergvall i stockholm för Ax hudproblem. Men på riktigt så orkar vi inte vänta så länge, så jag letade på en annan hudspecialist.
Detta är Marianne Mellgren och jobbar på Falu djursjukhus.

Befattning: Veterinär, klinikchef

Specialité: Hudsjukdomar Marianne tog sin veterinärexamen 1984 i Uppsala, hon har därefter tjänstgjort på djursjukhus och smådjurskliniker. Marianne har specialistkompetens för hundens och kattens sjukdomar samt även steg II kompetens i dermatologi (hudsjukdomar). Denna kompetens innehas för närvarande av enbart 7 veterinärer i Sverige. Hon har gått flera europakurser i hudsjukdomar samt går kontinuerligt på vidareutbildningar inom området, både i Sverige och utomlands. Hon är dessutom aktiv i styrelsen (fn ordförande) för veterinärernas svenska hud-intresseförening. Marianne är klinikchef för djursjukhusets poliklinikavdelning samt ansvarig för dess hudavdelning.

Detta låter onekligen bra, så jag tror jag gör det rätta genom att avboka Kerstin Bergvall och åka till hennes kollega som hade en tid redan den 13/6. Det är 2 månader mindre väntetid.
Ax har lite småutslag som valingt, inget värre, inget bättre. Men som tur är har hon ingen klåda eller svullnad.

Jag har inte uppdaterat på år och dar!
Tiden bara flyger iväg, så jag tänkte för en gångs skulle berätta lite vad som händer i mitt liv, så ni vet vad jag gör istället för att sitta vid datan(!) hehe

För den som inte känner till det så pluggar jag till Kommunikatör/Dekoratör på Entreprenörskolan i Leksand och det medför en massa projekt!

1. Sen v 16 har jag varit med att renovera och ireda en mexikansk rastaurang på Leksand Sommarland, det har tagit upp all kvällstid.
Detta projekt avslutades 12/6





2. Den 10-15 Juni har jag arbetat i ett projekt som IKEA hållit i ute i Ockelbo inför kungabröloppet. Jag och några andra från skolan har hjälpt till att inreda ett lusthus till en bröloppssvit, samt gjort en uteplats och även världens minsta IKEA varuhus ;)






3. Jag och en klaskompis, Anna, ska åka och göra en yrkespraktik i Tokyo i höst, så förberedelserna är i full gång! Mail ska mailas och kontakter ska kontaktas. Dessutom måste jag lära mig japanska och ordna visitkort, pass etc etc.

4. Jag har inte haft nån kamera, och det är inte lika kul när man inte kan lägga upp bilder. Men i torsdags hämtade jag ut en ny på posten! En Canon IXUS 100.



Och Ax då?
Jo hon mår bra! Vi väntar på att få komma till kudspecialist Kerstin Bergvall i stockholm. Under tiden är hennes tillstånd ganska oförändrat. Hon har småklåda och utslag under hakan, i armhålorna och bakom öronen. Tillståndet varrierar från dag till dag och hon liter inte.
Tvärt om! Hon ÄLSKAR sommaren! :D

I fredags blev Ax röd i örat igen så jag åkte till vetten idag för att kolla upp det plus lite annat.

Hon har ingen öroninflamation i alla fall! Hon är "bara" irriterad och hade en vaxpropp enligt vetten.
jag ska droppa Surolan 2 ggr/dag i 2 veckor och tvätta med nån speciell örontvätt 1 ggr/vecka.

Sen kollade vi ner i halsen för Ax har fått dödligt dålig andedräkt den senaste tiden. Men det såg fint ut, så det måste komma från magen eller att hon har slickat sig i stjärten.... vilket leder oss in på analsäckarna!
jag bad om att få dem undersökta på samma gång.
Även dem var irriterade, men inte inflamerade som tur var! De tömdes och spolades med antibiotisk salva och efter behandlingen fes hunden hela tiden! haha! jag har aldrig varit med om nått liknande!
stjärt-gegget var lite tunflytande och ja fick lära mig att det ska vara tjockare i konsistensen vanligtvis. Blir det en infektion kommer det var och blod, men det verkade inte vara någon risk för det nu i alla fall.

och sist men inte minst passade vi på att vaccinera också.
Jag var osäker på om man skulle vaccinera när hunden inte var "helt frisk", altså nedsatt immunförsvar. De två sköterskorna tyckte inte man skulle föra det, men veterinären insisterade.
Det finns som sagt delade meningar om vaccination.

kalaset gick totalt på 760 kr.

Om 1 månad ska hon ögonlysas och patellaundersökas i Gävle också! :D

Nu är jag äntligen frisk från min halsfluss och klickerträningen kan fortsätta!

Idag och igår har jag försökt träna in "ligg" på klick och kommando. Det har väl gått sådär... Igår tappade hon intresset, så vi avbröt.

jag började med att klicka och ge godis så fort hon la sig ner självmant, sen la jag till kollandot "ligg" i samma sekund som hon la sig, det upprepades 20-20 ggr. Efter det ökade jag på och sa "ligg" innan hon lagt sig och till slut fick hon vänta på att jag skulle ge kommandot...
Det var då problemen kom!
Hunden bokstavligen ålade runt på golvet och vägrade lyfta sig mer än 1 sekund! Vilket gjorde att jag inte kunde belöna beteendet!
Åh... jag skulle haft kameran hahahaha.

En bra sak, är att jag hade ögonkontakt med lill-grisen hela tiden!!!!!!!! :D

Jag börjar från början.

Ax är ju min allra första hund som jag skaffade när jag var 25 år gammal. Helt utan förkunskap slängde jag mig in i en helt ny dimetion av husdjursägande! Det är det mest fantastiska jag någonsin har gjort och skulle göra om allt igen utan att tveka :)

Jag försökte förbereda mig genom att leta info på internet om t.ex hundens psyke och klickerträning. Boktipsen strömmade in och jag läste valpböcker, lydnadsböcker och hundhistoria. På forum som det på voove.net och helgon.se letade jag tips om hunduppfostran från "vanliga" människor.

När lilla Ax kom hem, så var det ju inte alls som det stog i böckerna. Vissa saker (som rumsrenhetsträning) var mycket svårare och andra saker (som ensamhetsträning och socialisering) var mycket lättare. Det var väl igentligen då som det gick upp för mig hur individuella dessa små varelser verkligen är. Det är inte ett blankt kanvas, utan det är mer som en "paint-by-numbers". Motivet finns redan och det är jag som matte som fyller i färgerna.
Boken som heter Valpen av Mickie Gustafsson är super bra förrästen!

Tiden gick, Ax var en duktig hund som var jätte duktig på att sysselsätta sig själv. Hon lekte och var sååååå söt! Hon gnällde inte en enda gång under ensamhetstäningen och om var SÅ modig när vi var ute och upptäkte nya saker :) Det här var ju jätte lätt tänkte jag! För SOM jag hade oroat mig över att få en valp som grät varje gång den inte fick följa med in på toa och att det skulle bli så himla jobbigt att hela tiden distrahera en uttråkad valp som ger sig på inredningen.

Som du förstått nu så hade jag inte dem problemen. Ax var en jätte modig valp som inte var rädd för nånting!

men vi hade problem med rumsrenhetsträningen.... Så jag vände mig till mina källor vovve.net och helgon.se för svar, och fortsatte som vanligt. Hon blev rumsren vit närmare 10 månaders ålder.

Problemet var att Ax var (är) immun emot beröm! Oj oj oj... Jag provade allt som stog i böckerna! Vi gick på en kurs! Men hon är ändå immun mot beröm. Det enda beröm hon tar kommer från min hand och det är godis.

Detta beror på att min hund är väldigt självständig och det var därför jag hade så lätt med vissa delar och så svårt med abdra delar som grundat sig på inlärning genom positiv förstärkning...

Det här är något jag kommit underfull med på senare tid.

Inomhus är voffen min lättlärd, lyhörd och vill alltid ha kroppskontakt med mig.
men utomhur är det som om jag inte existerar.
Tro mig! Jag har provat ALLT! Alla former av positiv förstärkning, clownerier, klickerträning, aktivering på promenaden, lek till och med negativ förstärkning... :( Men jag är fortfarande ganska så osynlig för henne...

Men nu när jag känner till problemet kan jag äntligen göra nånting åt det!!!
I och med att traditionella kontaktövningar inte fungerar... Jag skulle kunna vissla, ropa, skrika, putta, hoppa, knuffa, rycka i kopplet utan att Ax äns tittat åt mitt håll.... Så har jag istället jobbat med de saker hon kan (och inte dom hon inte kan)
Vi finslipar klicketräningen och lägger till nya övningar och trix. Vi har en leksak nu som Jag har kontroll över och bestämmer när vi ska leka med. Jag håller henne kopplat hela tiden, så hon inte får möjlighet att sticka iväg, för på så vis kommer jag inte längre i situationen att jag måste fånga in henne och förstöra hennes roliga.

Vi börjar om från grunden.
Ax får lära sig på nytt att lära sig sitt och ligg, även om hon redan kan kommandona.

Så till alla nya valpägare som aldrig haft hund tidigare.
En självständig valp, betyder en självständig hund och en självständig hund är inte beroende av husse & matte. Det spelar ingen roll hur många trix eller kommandon hunden kan, när man inte jobbar med dem så är du som bortblåst för hunden.

Jag vill väg igentligen bara skriva om det här för att det ska finnas nedskrivet någonstans! jag önskar innerligen att jag hade hittat den här texten när jag skulle skaffa hund. Då hade min verklighet sett väldigt annorlunda ut i dagens läge.

Ge inte upp förr äns du har lyckats med att få hunden att förstå vad ordet "bra" betyder, och se till att få ögonkontakt med din valp minst en gång om dagen!
Funkar inte tipsen som står i böcker eller som ges på brukshundklibben, så hitta nya sätt!!! Det är SÅ viktigt!

idag köpte jag en bok vid namn "Vad gör jag när hunden drar i kopplet" av Turid Rugaas.
Ett spontanköp på Tradera, så vi får väl se om den är något att ha eller inte. För 64 kr har man ju råd att chansa ;)