detvarenhund

På sista tiden har vi diskuterat på forumet (http//:bostonterrier.egetforum.se) om SKK's "skärpta regler" gällande uppfödning av vissa raser.
På Bostonterriern var det andningen som låg under observarion och uppfödare uppmanas att ha det i åtanke och föda upp djur med fria luftvägar.
Denna diskussion satte igågng tankarna hos mig och jag började höra mig för med andra som har erfarenhet av bostonterrier. Jag tror nämligen att Ax har svårigheter med andningen.
Hon låter nästan hela tiden, och hon snarkar så gott som alltid! Det är också en anledning till att hon inte får sova med mig i sängen så ofta för jag tycket det är obehagligt när hon snarkar så hårt att luften knapps paserar...
Det resulterar i att hon ofta vrider och vänder på sig föratt kunna andas, dessutom tar hon andningsuppehåll på runt 10 sekunder också. Obehagligt...
Men grejen är den att detta varrierar nästan från dag till dag. Som nu t.e.x. Hon ligger ute i hallen och sover i cykelkorgen utan att ge ifrån sig ett ljud. Eller ja, hon snarkar lite lite, men luften passerar fint.
(Ja, jag var tvungen att bädda in henne)



Vissa ställningar funkar olika bra olika dagar. Som i början av veckan om hon låg på rygg med halsen utsträckt så andades hon bra, men det funkade inte i morse, där emot funkade det när hon satt och lutade sig mot mig och sov.



När hon är vaken kan hon ibland låta (knorra) när hon nosar på saker, eller att hon snarkar när hon ligger och biter på nånting.
Jag skulle ändå säga att det är som värst på morgonen då kan man också höra på henne att hon är snorig eller täppt i nosen. Då passerar ingen luft alls och hon måste andas med munnen så gott som.
Ibland märker man att hon har problem när hon hela tiden smaskar och slickar sig om munnen (fast under läpparna).
Jag tror det är därför hon ibland sover med saker i munnen. för öppnar hon käkarna så blir luftvägarna fria.



Hur som hällst så är jag orolig (över ännu en sak) och måste ringa till veterinären och fråga om råd.
Det kan ju också vara så att det är lunginflamationen som spökar, att hon i verkligheten ÄR täppt i nosen, sen att det kanske blir värre att det är vinter och kallt. Man ver ju med sig själv hur man reagerar på kyla.

Tillägg: Jag talade med en stamkund på jobbet idag som har stor erfarenhet av hundar och är enligt mig expert! Jag frågade om råd gällande skendräktigheten och det visade sig att en av hans egna hundar (doberman) också hade lunginflamation under förra året! Han berättade att det sitter i riktigt länge, flera månader efter insjuknandet och hans hund hade rinnig nos efteråt. Då kan man tänka sig att en rinnig nos på en som inte har så stora bihålor automatiskt får större problem än vanligt.
Nu när jag kom hem från jobbet kl 22.00 så har av svårigheter att andas när hon bara sitter stilla på golvet, det är altså värre än när jag åkte till jobbet kl 17.00. Så det är verkligen värre på kvällen. Hon har för övrigt sovit i cykelkorgen medans jag varit borta.
Jag änskar att jag kunde ge henne nässpray eller snyta henne just nu :P
Annars är hon pigg, har sprunigt rut och lekt, men just nu väntar hon på att få mat.